GTK:s historia
Den första tennisbanan i Grästorp uppfördes 1970 i Flakeberg. 1980 bildades GTK och året efter byggdes utomhusbanan på Lunnevi området på den plats där boule-banorna idag finns. Tennisverksamheten har aktivt fört protokoll sedan 1988 då tennissporten på allvar blev introducerad i Grästorp. Tennisklubben hade 1989 en anslutning till Svenska Tennisförbundet, Västergötlands Tennisförbund och Grästorps Teaterförening. Under 1989 ökade klubbens medlemsantal med 10 st. och andelen tennisanhängare uppgick till sammanlagt 94 personer. Att spela på tennisbanan vid Lunnevi området var helt gratis utom då den var upptagen. Då gällde bokningskuponger. Totalt såldes kuponger över 1 530 kr detta år, vilket var ett tydligt tecken på tennisens frammarsch i Grästorp. I och med det ökande intresset för tennisen började man anordnade både klubbmästerskap och internseriespel.
1990
Klubben hade ca 88 betalande medlemmar. Man började annonsera efter ungdomsledare för att kunna starta juniorträning, men tyvärr var ingen intresserad. Detta innebar att ungdomarna själva fick anordna träningspass.
1991
År 1991 hade tennisklubben ungefär 110 betalande medlemmar. Klubben deltog också aktivt i Folksam Cup där man fick stor framgång.
Medlemsavgifterna för klubben var följande:
– Familjeavgift 100 kr/år (Avsåg familjemedlemmar boende på samma adress)
– Seniorer 75kr/år
– Juniorer 50 kr/år (Avsåg tom fyllda 18 år)
1992
Klubben hade detta år ca 115 betalande medlemmar och 321 kuponger utnyttjades för spel på utomhusbanan. Ungdomstennisen fick ett rejält uppsving pga. stort engagemang hos juniorer och deras föräldrar. På Lunnevibanan började ungdomar aktivt spela tennis mer regelbundet. Under höstterminen utökades verksamheten med ett 20-tal medlemmar som under söndagarna flitigt tränade inomhus i Centralskolans gymnastikhall. Närvaron under dessa träningspass var relativt hög vilket hade stor betydelse för klubbens fortsatta utveckling. Kjell Eliasson skötte sina träningspass med klubbmedlemmarna tillsammans med äldre och mer rutinerade juniorer.
1993
Under denna tid hade klubben sammanlagt 167 medlemmar och utomhusbanan utnyttjades med 779 kupongbokade timmar, vilket var en ordentlig ökning i jämförelse med det föregående året.
Med denna konstanta ökning kunde man med glädje konstatera att det fanns ett stort intresse för tennisen bland kommuninvånarna! Intresset avsåg såväl tennisaktiviteter hos juniorer som hos seniorer. 45 juniorer tränade regelbundet och den större andelen var flickor som tillbringade en tid i veckan med att träna för Kjell Eliasson. Det var under denna tid som man började diskutera behovet av en tennishall med utebanor. Om inte projektet med en bollhall skulle vara genomförbart var samtliga klubbmedlemmar på det klara med att klubben i alla fall var tvungen att utöka verksamheten med ytterligare en tennisbana, eftersom medlemsantalet ständigt ökade. Man började utforska möjligheter att nyttja oanvända ytor som t.ex. hus eller företagslokaler för tennisbruk. Man undersökte också möjligheter att hyra tennistimmar i Vänersborgs tennishall för träning av två juniorgrupper. Eftersom klubbens aktiviteter ökat i stor omfattning ansåg man att det dessutom var viktigt att ha tillgång till en mindre byggnad för klubbarrangemang samt förvaring av klubbmaterial.
1994
Tennisklubben uppvaktade Grästorps kommunalråd Kerstin Fognell och försökte få bidrag från kommunen för ett hallbygge. Kommunalrådet gav ett rakt svar – det fanns inga kommunala pengar att få. Alla var dock överens om att en hall skulle vara till stor nytta för Grästorp och särskilt för skolan och idrottsundervisningen. Gymnastiklärarna klagade mycket på den lilla gymnastikhall man hade till förfogande vid centralskolan som dessutom redan på den tiden var dåligt underhållen. Grästorps kommun hade därför ingenting emot att bygga hallen men man hade inga pengar att finansiera den med. GTK bestämde sig då för att försöka hitta en finansiering av hallen mot att klubben fick en nyttjanderätt till hallen. Skolan skulle ha rätten att nyttja hallen dagtid. Genom samarbetet mellan kommunen och GTK skulle hallen kunna byggas och skolan skulle kunna nyttja hallen under dagtid och GTK hallen under kvällstid – om GTK kunde hitta finansieringen!
GTK övervägde nu att sälja andelar i den tänkta hallen. Intresset för andelar i bollhallen var stor och ca 100 andelar tecknades. Man hade även som mål att andra verksamheter kunde få tillgång till hallen och därmed stå för en del av investeringarna. Minst 100 och maximalt 150 andelar i hallbygget kunde köpas av intresserade hallanhängare. Främmestad IF hade redan anmält intresse för hyrning av hallen. Även Bordtennisklubben såg möjligheter med att kunna hyra hallen för turneringstävlingar.
Andelarna kunde även tecknas för barn och barnbarn och därigenom få rabatt vid hyrning av speltid. Medlemskap i klubben var inget måste för att få teckna andelar i hallen. Utomstående med t ex bandyintresse fick också förmånen att köpa andelarna. Det viktigaste var att andelarna överhuvudtaget tecknades. I annat fall skulle det inte byggas någon hall. Målet var att minst 100 och maximalt 150 andelar skulle tecknas. Fler än 150 andelar tecknades ej. Styrelsen ville också att hallen skulle gå i borgen för bygget. Andelarna kom i första hand att kunna tecknas av medlemmarna i tennisklubben. I andra hand kom andelar att erbjudas andra sportverksamheter som kunde dra nytta av hallbygget. För att finansiera service- och läktardelen erbjöds resterande 50 andelar till privatpersoner och näringslivet. Klubbens policy var ändå att medlemmarna i första hand skulle få rätt till andelsteckningen.
Nominellt värde per andel: 10 000kr
Maximalt antal andelar per person: 5 st
Rabatt på timkostnaderna vid spel tillkom/tillkommer andelsägarna med:
10 % ( 1 andel)
20 % ( 2 andelar)
30 % ( 3 andelar)
40 % ( 4 andelar)
50 % ( 5 andelar)
1995
Detta år fick bollhallen sitt guldår
Hallhyra 247 326 kr
Cafeteria 14 301 kr
Sponsorintäkter 80 125 kr
Summa intäkter 341 752 kr
Avgår:
Underhåll
Inventarier
Reklam 9 353 kr
Bruttovinst 332 399 kr
Ränteutgifter 52 026 kr
Nettoresultat 280 373 kr
De bästa intäkterna fick bollhallen under 1995